Igår vaknade vi upp med en sjuåring i huset! Det var väldigt mysigt och samtidigt väldigt känslosamt på det där sättet som bara barns födelsedagar kan vara. Vi har firat hela helgen, så låt oss ta en titt på hur dagarna har sett ut. Vi kom tillbaka till landet från Oslo i fredags och jag tog en promenad för att sträcka på benen efter bilturen. Och jag häpnade nästan där jag gick, allt hade blivit så grönt på bara en vecka. Det är verkligen den vackraste tiden på året just nu. Jag plockade fram en låda med sommarkläder och satte igång att tvätta, säsongens första utehäng på tvättlinan ser ni här. Romantiskt, tycker jag. I strålande försommarväder vankades det sjuårskalas i lördags. Vi hade 14 glada barn här hemma! Det var fullt röj kan jag lova. Mathilda hade önskat sig tre olika tårtor till kalaset, en chokladtårta, en jordgubbstårta och en “gigantisk chokladboll”. Tidigare år har jag köpt färdiga tårtor från bageri, men i år kände jag mig ambitiös och ställde mig i köket. Jag gjorde chokladtårtan och jordgubbstårtan i långpannor och chokladbollen svängde jag ihop efter första bästa recept jag hittade när jag googlade “chokladbollstårta”. Den blev riktigt god! Och visst är det något festligt med idén om en enda stor chokladboll istället för många små. Dagen till ära hade jag på mig en av de nytvättade sommarklänningarna som jag precis plockat fram. En gammal favorit från Monki, i mjukaste bomull. På eftermiddagen när kalaset var slut tänkte jag att barnen kanske var trötta, men icke! Så vi åkte en sväng till Lindesberg, en liten stad som ligger nära där vi bor, där det var den årliga vårmönstringen. Men vad är vårmönstring kanske ni undrar? Jo, det är en traditionsrik vårparad där glänsande veteranbilar och andra diverse festliga fordon får komma ut efter vinterförvaring och ta plats på stadens gator. Tänk folkfest, nostalgi, vårkänslor och väldigt mycket småstadsliv när det är som bäst. Vi gick en runda på stan och tittade på bilarna innan det blev för sent (och för stökigt) och barnen tyckte att det var så kul. I söndags fortsatte kalasandet men i lite mindre skala. Jag var så trött på kvällen och sjönk ned framför en liten vårbrasa med tekopp och rester av chokladtårtan. Så blev det måndagsmorgon och Mathildas riktiga födelsedag! Vi "väckte" henne med frukostbricka, ballong, sång och paket. Att vi har en sjuåring i huset! Gamla bilder dyker då och då upp som minnen i min mobil. Här hade Mathilda precis fyllt ett år, och jag var höggravid med Valentina i magen. Jag blir alltid både lycklig och lite vemodig när mina barn fyller år. Det är ju helt otroligt hur de växer? Jag älskar dem helt obeskrivligt, och jag älskar att vara mamma. Och att jag har varit mamma i sju år nu. Så många faser man går igenom tillsammans, och så mycket man lär sig hela tiden. Läs också: 3 guldkorn i Oslo
